Alla vi, människor, svaga i sin natur, men starka i sina känslor, har någon gång, upplevt stunder av tomhet. Jag kommer ihåg en kväll då jag kom till jobb, och vid vattenmaskinen (som ni vet, den sociala mötespunkten i vår "kära" postterminal) sa jag till Kim att jag kände mig som ett skal. Och sen orkade jag inte utveckla och hon tittade på mig skumt ("v´fan vill hon" typ) och jag brydde mig inte ens om att hon tyckte att jag var fullständigt tappad bakom soffan. Jag har på senaste tider känt mig som jag gjorde den dagen jag kom till brevresningen fullständigt tom. Som ett skal, utan innehåll, tom på känslor, ord, tankar. Antagligen har det blivit ett overload av just det, tankar och känslor, som orsakade en kortslutning i mig och som har gjort att jag gått omkring som jag alltid brukar säga är ett av livets synder, att finnas utan att leva.
Men som ni även vet, krävs det, för det mesta, endast ord som når hjärtat för att det ska bli bättre igen. Och som om jag har legat i koma, blev jag väckt av mitt emotionella stillestånd av ord som kändes som strömstötar. Och det var precis det jag behövde. Jag vill tillägga att, som ni vet, är inte svenska mitt modersmål och som så, är det något svårare för mig att direkt se känslorna bakom ord, då dessa tyvärr måste, genom många lingvistiska processer, tolkas i hjärnan för att sedan översättas till något som kan kopplas till äkta känslor. Trots detta, lyckas även någon som inte heller har svenska som modersmål, få mig att vakna till liv igen. Så tack Péter. Tack.
Eftersom jag inte planerar att visa alla ungefärliga 200 rader text, visar jag bara de orden som utan varning fick tårarna att rinna, konstigt nog, av glädje, av kärlek, av saknad.
"...jag önskar jag kunde vara vid din sida och i nattens mörker omfamna dig, med endast havets brus som bakgrundsmusik när vi sitter på en sten och delar den sista cigaretten, för att vänta på soluppgångens värmande strålar i Lissabons kyliga höstnatt. Tänk på att vi snart verkligen kan kasta oss i varandras armar, och känna hjärtslagen när två stycken ensamma människor möts."
Jag har tårar i ögonen.
ResponderEliminarDu har en himla fin kille, och ni har en stark och speciell kärlek.