terça-feira, 22 de setembro de 2009

Verklighetsuppfattningsändringar (ja, just det) & some more shopping!

Hej allihopa!!!!

Idag har jag varit *på* Lissabons stora akvedukt, Aq. das Águas Livres! Det var alltså för mig så surrealistisk, när jag var liten och skulle till mina morföräldrar i huvudstaden, körde vi alltid förbi den där gigantiska stengrejen som alltid fascinerade mig. En sån där barndomsgrej, som alltid har funnits och [mycket troligt] alltid kommer att finnas. Därför kan man inte heller ha en föränderlig syn på det, den ändras aldrig, man tänker aldrig på den mer än vad hjärnan behöver och kan, just för att det är alltid i bakgrunden på ditt liv.

Den här bilden har min kusin tagit ^^

Men idag var jag PÅ den, jag visste inte ens att man kunde det!!!! :D När man är barn och har gått förbi det där stadiet där man frågar om allting, så antar man en massa saker. Ju äldre vi blir desto bättre verklighetsuppfattning får vi (förhoppningsvis) men när man är barn så kan det vara lite annorlunda. Fortfarande logiskt dock. Och träffar man inte på något som ändrar ens uppfattning om den antagelsen man gjort, så förändras den inte - som den där killen som trodde att moln bildades från fabrikskorstenar, fast mindre allvarligt.

Jag gjorde den antagelsen att akvedukten liksom bara skulle stå där och ruttna till världens ände, en uppfattning som - skandalöst nog - enbart ändrades idag.
Det är otroligt hur mycket man kan lära sig och otroligt att hjärnan inte ombearbetar sina minnen, sin logik. Jag ska hålla käften om detta nu, för detta kan jag prata om i evigheter! Det är så roligt att analysera!! (Nu sitter Peter o tänker: "kvinnor..." och Josso "JAA!!")

Detta är utsikten från toppen av Parque Eduardo VII, känd för att vara några cm mindre än Champs Elysée, vilket bara ger den 2a platsen på Europas bredaste aveny. :P
Längst bort kan man se floden och även bergskedjan på andra sidan floden, iklädd dimmor. ^^

Här träffades vår lilla grupp av fem personer som skulle till akvedukten.
Och detta är utsikten från själva akvedukten! Man kan se halva Lissabon, Atlanten och hela den gamla bron, samt Jesusstatyn! Otroligt mäktigt!

Tjejen som berättade om akvedukten och Lissabons historia var otroligt entusiastisk och kunnig - hon har bott utomlands i Macau i många år, vilket gör att hon brinner extra mycket för portugisisk patriotism :P - och jag lärde mig faktiskt väldigt mycket. Tänker inte börja skriva om det annars är det ingen som pallar läsa det :P

Sen efter akvedukten träffade jag min kusin i gamla stan så gick vi på en liten shoppingrunda! ^^


Min kusin i "Gyllene gatan" som det heter (pga att förr arbetade alla guldsmeder där) och den här fina väskan med matchande plånböcker som jag blev kär i, men inte vågade köpa. ^^


Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst idag, för jag är på jättegott humör!! Och det har varit strålande väder, så jag ska försöka också hinna till stranden imorgon, efter att ha varit på universitetet!

Puss puss!
Saknar alla sååå mycket!! <3

/AC :D


6 comentários:

  1. Jag älskar dig, du är så duktig :) Nu vet du iaf hur man tar sig upp på akvedukten ;) Så du kan du ta med mig när jag besöker dig bags :D

    LOVES MY HONEYBUNS!

    ResponderEliminar
  2. Det är så här, man kan egentligen inte göra det! Det var just därför jag blev så glad över att kunna göra det, och varför vi bara var fem stycken!!!! Det är otroligt svårt, för att det är ingen offentlig plats eller turistattraktion för den delen... Men jag vet om en skog väldigt nära och som är lika mysig ^^
    Plus så är den 58 km lång, det finns gott om akvedukt för alla.

    ÄLSKAR DIG BAGS! ^^

    ResponderEliminar
  3. Hahaha, Josso tänkte faktiskt "JAAA". Vi borde starta en grupp på facebook, typ "Analysera mera" ;) hahaha.
    Älskar att du verkar ha det så himla bra, och att du får hitta på saker som du brinner så för. Det är verkligen kul att läsa dina entusiastiska blogginlägg :)

    Och jag saknar dig med!!

    ResponderEliminar
  4. Det borde vi helt klart göra Josso! Fast då hade alla män begått själmord, men, aja ^^ Ja, jag har det helt ok under dagarna, ibland finns det stunder på kvällen där man mår sådär, men d skriver man jo inte. ^^ För att 1. Det är ingen som kan hjälpa dig, för saknar man någon så är det bara tiden som kan förbättra det 2. Vem fan vill läsa deprimerande saker? Det finns tillräckligt mycket sånt i vår värld. Visst kan jag vara ganska djup o seriös - och oftast är jag det - men man behöver inte visa det för hela världen om inte just det kan göra någon nytta eller hjälpa någon annan.
    "If you think you look stupid by not saying anything, don´t open your mouth and prove it". Man skriver det man tycker kan tillföra något positivt. Och jag vet att till exempel du Josso, blir glad av att jag är glad. Och då skriver jag det, för att det är sant! Bara inte 100% av tiden :P (uuuh jag vill skriva mer om detta, varför blir det så många bokstäver?!)


    Nej fyfan, detta går inte, varför snackar tjejer sååå mycket!?
    hade vi suttit i ditt före-detta-kök så hade vi säkert suttit o babblat om detta o upprepat oss i typ 5 hela timmar. (Och här tänker Peter, "usch, vilken tur att jag aldrig var med på de där kökssamtalen") (men det var du älskling, svarar jag då xD).

    ResponderEliminar
  5. Så vitt jag vet så är det bara en som kan vara på två ställen samtidigt och det är inte jag :P

    ResponderEliminar